Jag skiter i å skriva, eller jag måste fan skriva nånting nu. Här kommer de. Med ett glatt humör och nytaget körkort styrde jag toyan mot lilla lappträsk för att hämta upp Häggas för vidare färd mot lappberget och intervaller. Vi värmde upp 8 km  om jag inte minns fel och startade sedan den planerade stegen med ett varv runt 1,5 km. Tog rygg på Häggas ut ur stadion och kände mig bekväm med att ligga i ryggen. 

 

Då plötsligt, i lång kurvan just innan man viker av till 1,5 sökte sig Ski-goo staven mellan benen och pang så vek sig foten 1080 och min och Johans planerade intevall-stege var förstörd. Som en afrikan på savanen kastade Johan upp mig på axeln likt en dödad springbock och förde mig till likhuset. Han trodde jag var död. Men väll vid likhuset märkte han att jag var vid liv och forslade mig slutligen till akuten. En spirall fraktur samt en lätt buktning av framgaffeln med en trasad syndemos som följd vart resultatet från det intervall passet. Efter några dagars väntan opererade dem in en skruv samt platta i foten. Ett plast gipps åkte på som börjar ha gjort sitt nu efter ca 5 veckor.

 

Förutom att sommarn blev tortalt bortkasttad har jag ändå kunna träna relativt bra efter dem första veckorna då jag hade fastnat i någon slags depression. Huvudelen av träningen har bestått av paddling och styrka men även cyckling har fungerat. Bortsett från träningen och OS som hållt mig över isen har dagarna varit onödigt långa men jag börjar kunna se ljuset i tunneln nu, med snart bara en vecka kvar tillsammans med gippsskon från HELVETET.

 

 

 

En av mina trevligare stunder denna sommar, up high on degerberget.

 

With a lot of hunger

/ Simon