Eine kleine jumpsession

Kategori: Allmänt

Nu när skidkarriären är över för säsongen tog vi ett gemensamt beslut att laborera och sätta fysikens lagar på prov. 
Vi tänkte testa hur gravitationen var på Tippsta i förhållande till närliggande områden och Honken testade hur lågt han kunde hoppa och ändå genomföra en backflip.


Material: Jibskate, skidstavar i kompositmaterial, glasögon ( erik hade linser), oömma kläder, spadar, filmkamera, carbonlight och dåligt humör.


Hypotes: Vi misstänkte att gravitationen skulle vara avsevärt mycket högre på Tippsta för det är väldigt mycket sten i jorden som drar i våra skidkroppar i syfte att frakta mörk materia till Räkans traditionsenligt ljusa hy.
Honken skrev inte ner någon hypotes innan labben men vi tror han kände att han hade kapacitet på att slå fjolårets world-record , det vill säga en backflip under navelhöjd. 


Utförande: Vi tog med oss spadarna och lät de två mest förtroendeingivande superskiersmedlemmarna, Gustav och Anton, skotta ihop en mindre snöhög. Vi var besvikna med den sistnämdas insats så vi lät eunucken Öberg avliva honom på plats med klubbens gemensamma slaktmask, det blev senare en het diskussion hurvida BSK hade betalat Antons livsförsäkring.
När hoppet med alla odds var klart var det bara tuta och köra. Jo vi hade nämligen gjort anspråk på en avdankad trumbonist som i unga år hade medverkat i flera symfonier.


Resultat: Det var ingen större skillnad på gravitationen på Tippsta jämfört med andra ställen. Honken lyckades bäst med sitt experiment och drog en backflip lägre än Eriks humör samma eftermiddag.


Slutsats: Isaac Newton hade rätt. Gravitationslagarna är universella ting. Vi måste träna Honken att hoppa vanligt, hans långa svit av låga backflips börjar bli oroväckande enformig.

Här kommer några bilder från laborationen.

Här höll vi hus, allas mammor ringde fyra gånger och var jätteoroliga. inte roligt

Snöyran 2012

Fick en snabbkurs av Anton

Honken experimenterar med benvinkeln

När han väl hittade rätt var det inget fel på humöret.

Fart kan man aldrig få för mycket av, landa kommer man ändå göra.

Tillägnar det här hoppet Celine Dion med My heart will go on från Titanic filmen.

Jag när jag pratar amerikanska

The greatest man that ever lived.

Anton försöker få uppmärksamhet genom att skada sig själv.

En sädessärla som hittat tillbaka lagomt till våren.

Haha. Såg ett par töntiga längdskidåkare.

Kan meddela att allt detta material är taget från filmklipp som senare under våren kommer komma ut i en ny skidfilm liknande den föregående fast bättre. 
Fjolårets film : http://www.freeride.se/video/28562/

/// T:obia:s






Kommentarer


Kommentera inlägget här: