Antons annars så sprudlande humör sänktes från 0(OK) till -5(Extremt tungt) så fort snön började falla. Erik trodde sig ha form i kroppen men när jag gick upp och drog i den långa slakmotan upp mot kaptensgården fick han och anton betala, och det rejält! Det visade sig på toppen att Antons humör och Eriks form verkar dra sig tillbaka liksom inlandsisen, sagta men säkert. Det gjorde att de totalt tog slut i både kropp och själ...

Vi dricker!! hörde jag Anton flämta bakom mig då vi kom fram till stadion.

Vi drack och Erik samt Anton fick en möjlighet att skölja bort den mjölksyra som de hade dragit på sig då de dumdristigt nog hängde på mig. Dock låg deras laktatvärde fortfarande på oumbärliga nivåer efter hela 10minuter vila. Jag tog ett blodprov just då dagens sadfaces var som tröttast. Det visade att mitt värde låg runt 1, Erik på 10,7. Boman som knappt hade kraft i benen låg på 16,9! Extremt!

Bild på dagens kämpar

Med en laktattröskel på 60% av maxpulsen är det lätt att man drar på sig mjölksyra även vid A1-pass...

Erkan och Boman tog ett gemensamt beslut att vända hemåt efter 46minuters skidåkning. De gjorde det bästa utav situationen, vad mer kan man begära... Jag fortsatte som planerat och klockan stod på 2.00.05 då jag klev av skidspåret. Magiskt! som L-G hade sagt. 2h A1 ger effekt.

Avlutar med en bild på Tobias (Torbjörn) K från igår. Han utför här sin patenterade volt, som förövrigt har vissa influenser från Söderlöken.

/ Gusten